Så utvecklande det kan vara och så lärorikt!
Detta med fotograferande är som en oändlighet!
Först lär man sig sig, sedan utvecklas man vid sitt fotograferande och med detta kommer man steg för steg närmare av det man kanske önskar sig att fotografera!
Min bana av fotograferande var långt ifrån klar i början!
Först var det den manuella där man framkallade bilderna hos affären och jag kunde inte fotografera alls, kapade huvuden eller fötter på bilden och fick inte alls med det jag ville ha!
Så mitt intresse för fotografering avtog och jag ville inte fotografera, då det blev dyrt att framkalla bilder som inte gick att titta på.
Sedan fick jag en digitalkamera Olympus, kompaktkamera där jag har glömt namnet på kameran dessvärre!
Fotograferade gärna hundvalpar, hundar som rörde sig i utställningsringen, ja sådan som jag själv gillade för min egna del.
En del fotografier blev bra och vissa hunduppfödare ville gärna ha bilderna, så jag gav bort dessa och vart glad över att kunna lyckas. Detta gjorde att jag tyckte det var ännu roligare och fotograferingen tog mera plats med glädje.
Sedan kom min bästa händelse, jag fick en digital kompaktkamera Canon Powershot G11 och det var det bästa som har hänt mig i min fotografiska utveckling!
När G11 kom in i mitt liv, så fullkomligt exploderade mitt fotointresse och jag tog med mig kameran överallt och hade otroligt roligt med denna kamera. Jag tittade, fångade objektet på skärmen och tryckte av och det skapades en bild!
Alltså se, titta i kamerans skärm och tryck av och bilden skapades!!!!
Superroligt och jag fotograferade allt mellan himmel och Jord.
Lekte fram vad jag såg för mitt öga och vad jag ville fånga med min kamera!
Inga bestämda inställningar som kunde göras manuellt och jag var inte intresserad av att skapa något manuellt.
Fånga, trycka av och skapa bilden precis som den var!
Sedan kom den där längtan att få komma närmare objektet som fjärilar och så, när jag fått sådan respons på mina bilder.
Klivet över till systemkamera blev stort, att jag nästan tappade intresset igen för fotograferande, då här kunde man ställa in manuellt hur man ville ha det för att skapa sin bild.
Jag var ändå otroligt tacksam för att jag fått köpa min digital kamera begagnad av en fotovän.
Med systemkameran Canon EOS 450D kom även den vanliga objektivet med, en startkit som alltid följer med vid köpet av kameran, ett objektiv 18-55 mm.
Sedan fladdrade jag runt och tog bilder med detta objektiv och kände mig rätt nöjd, trivdes med tillvaron till jag ytterligare hade utvecklats och ville komma närmare mina objekt jag nu skulle fotografera.
I mitt fotograferande har jag alltid fånga det som skall fotograferas på min känsla av just det som skall fotograferas just då i nuet! Titta in i gluggen för att se, tryck av och fotot är skapat.
Hela tiden följer jag min inre känsla i mitt skapande, och tänker sällan på ljuset och på om det rätt läge, manuella inställningar, utan jag körde på i autoläge och tryckte av när föremålen/ objekten fanns framför mina ögon!
Så kom då funderingarna vidare, vad för typ av objektiv skulle jag nu köpa!!
Har frågat mig fram, tittat och lyssnat på vad andra gör och hur andra fotograferar!
Man lär sig hela tiden!
Jag är fortfarande under utveckling i mitt skapande i fotografering och inser att varje objektiv och varje kamera man har så utvecklas man otroligt mycket!
Jag skulle aldrig vilja vara utan den kompakta kameran som jag än gång började med, så jag ser inget är förlorat i den resa av utveckling jag gör!
Så länge jag tycker det är roligt och få vara ett med kameran och njuta av att fånga ögonblicken som jag älskar, det ger välmående och utveckling i sig!
